Beskriva och redogöra för indikation, konstruktionselement, arbetsgång (konstruera och rita till tandtek) och problematik vid framställning av partiella plattproteser.
Självständigt planlägga enkla fall av behandling med partiella plattproteser
Kritiskt analysera, värdera och diskutera utfört praktiskt arbete och relatera den teoretiska kunskapen till det praktiska arbetet
Bild
På FTV görs bara 3 st partialproteser/år pga dyra behandlingar (ex implantat) subventioneras av FK
Partialprotes vid partiell tandlöshet
Bild
Typfall [Symbol] saknar mkt tänder i sidopartier
Treor ganska kraftiga, ettor och tvåor skyddade, drabbas inte heller lika mkt av karies
Här gör vi partialprotes lr implantat
(om det finns ben att fästa i, krävs 3 fixturer per sida)
Behandlingstid för partialprotes = ungefär en månad
Bild
Skeletterad partialprotes för permanent bruk.
Finns även utan koboltkrom skelett, som är helprotes med uttag för tänder och stålkrokar [Symbol] temp partialprotes
Kobolt-krom är styvt [Symbol] går att göra skelettet tunt men ändå hållfast
Bild
Stommen ligger på tandköttet
ÖK: Blir nästan helprotesliknande i ök pga bara 3 tänder att fästa på.
Ju färre tänder vi kan fästa på ju mer behöver vi stöd från gingivan [Symbol] behöver större gomplatta
Fler tänder [Symbol] kan fästa mer på tänderna [Symbol] mindre gomplatta [Symbol] mer komfortabelt för pat
UK: förbundit med lingualbar (kobolt-krom) [Symbol]patmärker inte pgaden är långt ner under tungan
Tandlöshet kan delas in i olika klasser
(kommer inte Kennedyklasser på tentan)
Bild
Kennedy klass 1
Dubbelsidiga (bilaterala) tandlösa områden, som är belägna posteriort om restbettet
Klassiskt partialprotesfall
Svårt att göra broar här, behövs friändsled
Bild
Kennedy klass 2
Enkelsidigt (unilateralt) tandlöst område, som är beläget posteriort om restbettet
Bara ena sidan det fattas på = kallas då friändstandlöshet (finns inget bakom)
Bild
Kennedy klass 3
Enkelsidig (unilateral) tandlucka)
Bild
Kennedy klass 4
Tandlucka över mittlinjen och belägen anteriort om restbettet
[Ritning][Ritning]Under är viktiga att kunna särskilja! [Ritning][Ritning]Friändsprotes – Kennedy klass 1 och 2
Har gingivalt stöd (inget dentalt)[Symbol] inte så stadigt [Symbol] får rotationsaxel som protesen roterar runt
Bild
Bild
Luckprotes – Kennedy 3 och 4
Dentalt stödd på alla sidor [Symbol] axialkrafterna tas upp av andra tänder [Symbol] inte så mkt rotation och rörelse
Kursplan
(om det finns ben att fästa i, krävs 3 fixturer per sida)
Tandlöshet kan delas in i olika klasser
(kommer inte Kennedyklasser på tentan)
Kennedy klass 2
Kennedy klass 4
[Ritning][Ritning]Under är viktiga att kunna särskilja!
[Ritning][Ritning]Friändsprotes – Kennedy klass 1 och 2
Har gingivalt stöd (inget dentalt)[Symbol] inte så stadigt [Symbol] får rotationsaxel som protesen roterar runt
Luckprotes – Kennedy 3 och 4
Dentalt stödd på alla sidor [Symbol] axialkrafterna tas upp av andra tänder [Symbol] inte så mkt rotation och rörelse
[Ritning]Partialprotesens konstruktionsdelar (viktig)
1. PROTESKROPP – består av protessadel och proteständer
Protessadel har två uppgifter:
- Att förankra proteständerna i skelettet
- Ge gingivalt stöd – när vi tuggar får vi krafter neråt [Symbol] utsträckning på trigonum retromolare
Utsträckning av protesbasen2. FÖRBINDELSEDELAR
I. Lingual bar – bara i UK
-barensjunkeri takt med attcristaresorberas[Symbol]skadar tandköttet, behöver dårebaseraden
II. Dental skena – både i ÖK och UK
– agerartipphävaregenom att ligga mot tänderna
– ståletretinerarplack,svårare att rengöra
– synsmen bra för att ta upp axiala krafter
III. Gomplatta – bara i ÖK
- Görs i koboltkrom, måste vara styvt och får inte flexa
- Vid fåtal tänder är den som en helprotes
- Gå runt tuber, fram till A-linjen
- Trimma i omslagsvecket
- Vä bild: mer obekvämt pga att det saknas tänder i fronten [Symbol] måste sträcka ut protesen
- Hö bild: om vi har plats för dental skena [Symbol] kan binda in tänder i dental skena [Symbol] mindre gomplatta
3. FÖRANKRINGSDELAR/ELEMENT – förankrar protesen på restbettet- Stöddelar
- Aktiv retention
- Passiv retention
- Stabiliseringsdelar
1. Stöddelar(eftersom dentalt stöd är bättre än gingivalt)
(mkt skjuvkrafter på treor)
. Aktiv retention – klamrar
Klammerns delar
1. Ocklusalt stöd
2. Retinerande arm (aktiv) = fjädrande,
ska böja sig när man tar på och tar ut protesen, guld
3. Reciprok arm = håller emot så tanden inte flyttar på sig,
ska inte kunna böjas, koboltkrom
Klammertyper
Bild
Cirkumfurenta klamrar- Barklamrar – T-klammer och S-klammer
I. Cirkumferenta klamrar- Går runt tanden = circumfurent
- Gjuts i koboltkromskelettet och bockas sen ut runt tanden
- Buccalt – aktiv klammer (gul) under prominenslinjen
- Ska kunna fjädras ut och komma ner i underskäret
- Håller emot krafterna
- Lingualt – reciprok klammer (gulbrun) ligger ovanför prominensen,
- Har vi en aktiv klammer [Symbol] måste ha en reciprok klammer, annars flyttar sig tanden
Bild
Bild
II. Barklamrar – T-klammer och S-klammerkan inte läggas i underskär pga reciprok klammer är styv
Fjädrande förmågan hos retinerande arm (aktiv) beror på (inte så viktigt att kunna)
- Klammerns längd
- Kammerns diameter – tjockare [Symbol] mindre fjädring
- Formen i genomskärning – påverkar retention och fjädrande förmåga
- Klammermaterial och struktur
Tre krav på den aktiva klammernI. Underskärets djup
- Aktiva klammern ska ligga i underskär för att sitta kvar
- Vid erosion saknas underskär och finns ingen prominens [Symbol] skapa underskär genom att lägga på komposit
- Litet underskär – mindre fjädrande klammerkonstruktion, kan behöva göra större underskär själv
- Stort underskär – mer fjädrande klammerkonstruktion
II. Materialval - aktiv klammer:- Dragen guldlegering [Symbol] högre tolerans innan plastisk deformation sker jämfört med CoCr
- Gjutna legeringar (CoCr) [Symbol] lägre flexibilitet, kan ej läggas i underskär
- Vid aktivering [Symbol] stor risk för plastisk deformation [Symbol] ökad risk för fraktur = sprött brott
III. Placering av aktiv klammer3. Passiv retention
- Placeras så långt bort från retention/rotationsaxeln som möjligt
- Dental skena, reciproka, förlängd klammerarm
- För att inte lyfta i ena änden måste vi ha mothåll på andra sidan – ex en förlängd klammerarm
- Lingual bar i uk [Symbol] måste ha element som motverkar rotation [Symbol] förlängd klammerarm = tipphävare
Bild
4. StabiliseringsdelarKonstruktionsdelar för protesen
Tre typer av klamrar (aktiv retention)
En partialprotes fungerar inte utan aktiv retention på minst två ställen
Sidbrytning
- Inga instruktioner alls [Symbol] ”tacksam för part uk”
- Ofullständig instruktion – ex endast klammertand [Symbol] ”tacksam för part uk klamrar på 11,12”
- Detaljerad instruktion – klammertänder, förbindelse och retentionselement angivna
[Symbol] mallen vi har på VK
Kliniska komplikationer av partialproteser
Komplikationer delas upp i
1. Parodontala skador
2. Karies
- Bild nedan är klassiskt exempel med lingual bar och friändsprotes
- Resorption under friändssadlarna [Symbol] protesen kommer närmare gingivan (är ju 0,5mm från början)
- Med tiden försvinner gingivan och benet & roten blottas (inringat)
4. Tekniska/reparationer (protesproblem)Är det mycket reparationer?
För att minska risken för komplikationer
Leder partialprotes till ökad risk för sjukdom?
- Prognos för protetik aldrig bättre än grundsjukdomen (karies eller parod)
- Vi lämnar 1 års garanti på avtagbar protetik
- Partprotes kan bli en "långsam extraktionsapparat"
- Tänder med dålig prognos [Symbol] kan inte göra fast protetik [Symbol] gör partialprotes istället
Livslängd för protetik[Symbol] men grundsjukdomen fortsätter ju [Symbol] plockar bort mer och mer tänder över tid
Viktigt för tentan: hur man konstruerar en protes och konstruktionselement